|
Forntiden
|
| |
På Harstenas yttre del finns resterna av ett röse och en stensättning på över 15 meters höjd över havet. Dessa lämningar kan vara från bronsåldern men då man hittat ytterligare några stensättningar på ön, som ligger betydligt lägre, får man nog anta att de är från järnåldern. Järnåldern varade cirka 400 f Kr - 1050 e Kr. Vid järnålderns början var havsytans nivå omkring 8 meter högre än idag och vid dess slut 2 -3 meter högre.
|
|
1500-talet
|
| |
Den första skriftliga källan där namnet Harstena omnäms är en skattelängd från 1543. Dåvarande fiskaren hette Ragvald och var skyldig att till fogden på Stegeborgs slott erlägga:
- 8 lispund (64 kg) sälspäck
- 1/2 val (40 st) abborrar
- 10 stycken sjöfågelägg eller en fågel.
|
|
1600-1700 talen
|
| |
I mantalslängden för år 1641 finns två hushåll med 8 personer upptagna och år 1678 4 hushåll med 10 personer. Innevånarantalet utökades så sakta. År 1734 fanns det 10 hushåll med 24 personer förutom minderåriga och gamlingar.
Ett viktigt datum i Harstenas historia var den 19 oktober 1757, då ön friköptes som fritt skattehemman för 333 daler och 10 1/3 dels öre silver-mynt. Ön uppdelades då efter köparens lösensumma i 3 sjättedelar och 4 åttondelar som sedan kluvits genom arv och försäljning.
|
|
|
|
1800-talet
|
| |
Innevånarantalet var som högst under 1800-talet, 70 - 85 personer. Genom de gamla skattelängderna kan man se att sälfångsten, ål- och strömmingsfisket alltid givit den dominerande inkomsten. Odling och djurhållning har varit begränsad och de jordbruksprodukter man inte kunde frambringa bytte man till sig med bönderna på fastlandet.
|
1900-talet
|
| |
Under hela 1900-talet har den bofasta befolkningen så sakta minskat. I dag har Harstena endast ett fåtal åretruntboende. År 1921 började postgången gå två gånger i veckan, idag kommer posten tre gånger i veckan både under sommar och vinter. 1930 kom telefonen och 1945 elektriciteten. 1960 byggdes också vatten och avloppsanläggningar.
|
|
Befolkning