SE & GÖRA | STUGUTHYRNING | KOMMUNIKATIONER | ÄTA | HANDLA | HISTORIK | ALLMÄNT | HEM
  Fiskarter
  Här är några av de fiskarter som man kan få om man fiskar runt Harstena. Klicka på fiskarna för att få se större bilder.

Lax (Salmo salar)
Lax   Laxen är en benfisk som tillhör familjen laxfiskar. Långsträckt, spolformig kropp, mörkgrå rygg, silvervita sidor med mörka fläckar. Laxynglet lever i 2-3 år i den älv där det kläcks och vandrar sedan ut i havet, den har då en storlek av 10-20 cm. Den stannar i havet några år varefter den återvänder till sin födelseälv för att leka.

Havsöring (Salmo trutta trutta)
Havsöring   Ryggen är mörkt grönbrun, färgen i övrigt silverblank med särskilt hos äldre exemplar talrika svarta fläckar. Stjärtfenan är bred eller avrundad. I lekdräkt får havsöringen en mera rödbrun eller grågul färg med mer eller mindre svartaktigbuk och talrika mörkbrungrå fläckar. Ofta kallas den blanka havsöringen helt enkelt lax. Ungarnas utseende är ungefär detsamma hos alla laxöringsformer och påminner mycket om laxen. De stora sidfläckarna är dock mera oregelbundna och kroppsformen långt klumpigare.

Regnbågsöring (Oncorhynchus mykiss)
Regnbågsöring   Regnbågen är en från Amerika (via Tyskland) hitförd medlem av laxfamiljen. Den känns igen på ett rödviolett band (regnbåge) mitt på sidorna. Regnbågsöringen har prickar på såväl rygg- som stjärtfenor. Den har inte lika stora krav på temperatur och vatten som andra laxfiskar och är därför lättare att odla. En regnbågsöring är ganska ljus i köttet om den odlats, om den får gå fritt blir den snabbt rödare i köttet och mörkare i skinnet. På senare år har alltfler odlingar vuxit upp och regnbågen, som den brukar kallas, har blivit en omtyckt matfisk. Regnbågsöring saluförs under många olika namn. Den har viss släktskap med de flesta andra laxfiskar, men mest med den vanliga öringen.

Sik (Coregonus lavaretus)
Sik   Siken är en art inom ordningen laxfiskar. De har långsträckt, upp till 60 cm lång kropp, täckt av löst sittande fjäll och är försedda med fettfena. Ryggens färg skiftar mellan grå-, blå- eller brungrönt. Sidor och buk är silverglänsande, på gränsen till rosa, fenorna gråaktiga, grönbruna eller delvis rödbruna. Tänderna är förkrympta eller saknas helt. Köttet är vitt och välsmakande.

Gädda (Esox lucius)
Gädda   Gäddan är en art inom ordningen laxfiskar. Gäddan har långsträckt kropp och en enda ryggfena placerad långt bak. Den är olivgrön med tvärgående gula streck på sidorna och gulaktig under, men färgtonen växlar med levnadsplatsen. En gädda som är 1 m lång och väger ca 8 kg brukar vara ungefär 10 år gammal. Honorna är störst, hanarna väger troligen inte över 6 kg. Könsmognaden inträder vid 2-3 års ålder. Leken sker tidigt på våren på grunt vatten. Gäddan är en rovfisk som äter alla slags fiskar, även andra gäddor och ibland mindre fåglar och däggdjur. Den håller gärna till i grunda vikar med rik vegetation och har ofta en favoritplats där den väntar på bytesdjur. Det händer också att den vandrar med strömmingsstimmen. Gädda fångas med drag, kastspö, nät och ryssja. God matfisk.

Abborre (Perca fluviatilis)
Abborre   Abborren lever i stim och livnär sig på plankton när den är ung. Som vuxen är den en rovfisk och lever av larver, kräftdjur, fiskyngel, mört m.m. Abborren blir ca. 25 cm. lång och väger 0,2 - 0,3 kg. Abborrens färg varierar rätt mycket med vattenförhållandena, delvis också med födan. Ryggen är vanligen mörkgrön och sidorna har 5-7 svarta lodräta band. Baktill på den främre, taggstråliga ryggfenan sitter en mörk fläck. Buk -, Anal- och stjärt fenor är röda. Abborren är inte kräsen på vatten men behöver ganska mycket syre och finns därför ofta inte under två till tre meters djup. Abborren leker i April till Juni, när vatten temperaturerna är 7 - 8°C. Abborren är en mycket uppskattad matfisk som tas med de flesta redskap, från fluga till ryssja.

Gös (Stizostedion lucioperca)
Gös   Gösen är mer långsträckt än abborren från vilken den även skiljs på färgen och att den saknar tagg på gällocket. Den främre ryggfenan är svartfläckig. Längd vanligtvis 30 - 60 cm.

Strömming (Clupea harengus)
Strömming   Strömmingen är en art bland sillfiskarna med flera raser, högst 40 cm lång. Finns inte bara i Östersjön utan också i Stillahavet, Nordatlanten och Nordsjön. Lever av plankton. Växlande tillgång på föda och varierande strömmar och temperatur leder till plötsliga vandringar.

Torsk (Gadus morhua)
Torsk   Torsken är en grå- eller brunaktig benfisk. Huvudet är mycket stort, en fjärdedel av fiskens längd utgörs av huvudet. Överbett, en kraftig skäggtöm och ljus sidolinje är typiska kännetecken. Färgen kan variera ganska kraftigt, och även kroppsformen. Den rödbruna bergtorsken får sin färg från tångbältena där den håller till. Torsk som föredrar sandbottnar får den typiska sandfärgen. På rygg och sidor har torsken ljusa eller mörka fläckar.

Lake (Lota lota)
Lake   Laken tillhör torskfamiljen och lever oftast i sötvatten men den finns även i vattnen runt Harstena. Den har en långsträckt kropp och ett förhållandevis brett huvud. Laken har som torsken en skäggtöm under hakan. Ryggfenorna är två, den bakre bildar tillsammans med analfenan en svansliknande stjärt. Ryggen är grå- eller svartbrun med ljusare, fläckiga sidor. Fisken är bäst under lektiden som infaller under december- februari. Laken måste flås innan den anrättas, skinnet är nämligen mycket segt och hårt.

Ål (Anguilla anguilla)
Ål   Ålens kropp liknar ormens. Rygg- och analfenorna bildar en sammanhängande fensöm runt kroppens bakre del. Den saknar bukfenor. Fjällen är mycket små och ligger insänkta i huden. Ålens färg skiftar under olika stadier av utvecklingen. Den fullvuxna ålen, som är klar att utvandra för att leka långt ute i Atlanten, har svart rygg, metallglänsande sidor och vit buk. Honorna blir störst de kan bli över 1 m långa, medan hannarna som regel blir bara hälften så långa.

 
SE & GÖRA

Sevärdheter
Översiktskarta
Naturen
Gryts skärgård
Bad
Fiske
Paddling
Sälsafari
Vedeldad bastu
Guidade aktiviteter
Midsommarfirande

Copyright © 1999 Harstena Turistservice